Publicerad 2023-08-14 av Inspirera Assistans
Skolstart för barn med NPF-diagnoser
För många familjer markerar skolstarten en tid av spänning och förväntan. Men för vissa barn och vårdnadshavare medför skolstarten oro och nervositet. En rapport som Riksförbundet Attention utförde 2022 visade på att över hälften av eleverna med NPF känner mycket eller ganska mycket oro inför skolstart, bland deras vårdnadshavare var oron ca 70%. Oron uppstår enligt rapporten från tidigare negativa erfarenheter med skolan, dålig kommunikation och en upplevd brist på kunskap om NPF bland skolans personal. Många barn påverkas negativt av skolsituationen vilket har medfört att de har en dålig självkänsla och psykisk ohälsa.
Det finns också exempel där upplevelsen av skolan har varit bra, det har varit bra kommunikation och personalen i skolan har haft mycket information om NPF. Vad kan vi lära oss av dem? Här har vi sammanfattat och lyft ut små delar av en artikelsamling som Attention har tagit fram som stöd. I artiklarna delar familjer om sina erfarenheter och lösningar gällande skolgång för barn med särskilda behov. Den ger information om regleringar, elevers egna tankar om skolan och utmaningar när barn inte vill gå till skolan.
Läxor
”Han ville läsa läxorna på morgonen istället. Sagt och gjort. Vi testade och det funkade bra. Alltsedan dess gör vi läxorna samtidigt som vi äter frukost. Kanske inte den bästa starten på dagen, men då vet Emil att han bara får chilla när han kommer hem, berättar Jenny.”
Att informera skolan
Alla barn är unika, så även om det finns kunskap i ditt barn skola om en speciell diagnos så stämmer det med största sannolikhet inte 100% på just ditt barn. Därför att det viktigt att informera skolan om just de utmaningar som ni möter.
Två av vårdnadshavarna tipsar om att de inte bara kontaktar skolan när det finns problem, utan också för att dela positiva händelser. För att åtgärda kunskapsbristen så informerade de skolan om deras sons specifika behov under en speciell studiedag. Responsen från lärarna var överväldigande positiv.
En personlig berättelse
Linnea, 15 år, fick sin ADHD-diagnos mellan åttan och nian. Med diagnosen känner hon sig mer tagen på allvar och får mer stöd i studierna. Hon behöver hjälp med strukturering, t.ex. när hon läser. I klassrummet sitter hon avskilt bakom skärmväggar och framför läraren för att fokusera bättre. Linnea värdesätter tydlighet och strukturerade instruktioner. Hon får stöd hemma med läxor och värderar den goda kontakten hon har med en lärare med ADHD, vilket hjälper henne att hantera skolsituationen. Linneas lärarkontakt hjälper till att förmedla hennes behov till andra lärare. För henne är det viktigast att bli sedd och känna lärarens förtroende.
Personligt tips från två föräldrar som gått en bit på väg
Per och Eva önskar att de hade lyssnat mer på sin dotter istället för att tvinga henne att följa andras råd. De insåg att de inte ville erkänna hur svårt deras dotter hade det, vilket fördröjde en nödvändig utredning och förvärrade situationen. Efter att dottern började i en Aspergerklass förstod föräldrarna att alla elever inte behöver följa samma utbildningsväg. Trots dotterns eventuella brist på fullständiga betyg tror de att hon kommer att finna en plats i livet där hon känner sig trygg och accepterad.
Skolguiden
”Skolguiden”, framtagen av Attentions projekt Min Skola, vägleder föräldrar genom skolans lagstiftning gällande elevers rätt till stöd. Skollagen stadgar att elever ska få det extra stöd de behöver för att utvecklas så långt som möjligt, oavsett skolans ekonomiska resurser. Stödet kan vara av två slag:
- ”Extra anpassningar” – mindre stödinsatser som ligger under lärarens ansvar och kan inkludera tydligare instruktioner eller hjälp med daglig planering.
- ”Särskilt stöd” – mer omfattande stöd som rektor är ansvarig för att utreda. Exempelvis kan det röra sig om tillgång till en elevassistent eller enskild undervisning. Allt sådant stöd måste dokumenteras i ett åtgärdsprogram.
Både elever och vårdnadshavare har rätt till delaktighet i skolgången, och barnets bästa ska alltid vara utgångspunkt. Skolan bör först utreda om ”extra anpassningar” räcker. Om mer stöd krävs, är rektorn ansvarig för utredningen. Vid osäkerhet kan föräldrar rådfråga Skolverket.
Länkar från artikeln
Här finns alla Arttentions rapporter